Jag heter Malin och är en helt vanlig mamma som själv idrottat som ung och testat en del idrotter men fastnade för fotboll och sedan innebandy. Jag började spela fotboll som 8-åring i Sturehov i Örebro, sedan flyttade vi till Eskilstuna och jag började i Tunafors och avslutade sedan i Östermalm.
Sonens lag - mitt första fotbollstränaruppdrag
När sonen blev 6 år tog jag chansen att bli tränare med hjälp av min man och en pappa i en mindre förening i utkanten av Eskilstuna som heter Skogstorps GoIF. Laget fanns tills de var 12 år och fick då läggas ner för en del ville prova att spela med andra lag inne i stan och några valde att sluta.
Dotterns lag
När dottern blev 5 år var det dags för hennes lag. Självklart var jag laddad att starta igång och tog hjälp av två föräldrar till.
Sonens ungdomslag
Några år senare hade sonen spelat i ett lag som ville satsa och efter två säsonger där kände sonen att han saknade glädjen i fotbollen så han och några kompisar bestämde sig för att försöka starta igång ett lag igen som spelade för att ha kul och inte skulle tänka satsning. En stor eloge till dem då de lyckades få ihop en trupp men det saknades en sak - en tränare.
Min man fick frågan och självklart ställde han och en annan pappa upp och jag tog på mig jobbet som lagledare som skötte det administrativa och tvättning av matchställ m.m och hjälpte till på vissa träningar. Laget var en härlig blandning av spelar som hade slutat spela fotboll vid 10 års ålder. Vi hade spelare som spelat på gatan i sitt hemland och aldrig haft fotbollsskor, som aldrig spelat match och som inte kände till spelreglerna. Vi hade spelare som satsat i andra lag men som hade tröttnat så vi hade en väldig blandning av spelare. Det var under denna tid det kom många ungdomar till Sverige så vi hade ca en tredjedel med utländsk bakgrund. Vi hade en härlig kamratskap och god känsla men vi hade också en del problem.
En del hade väldigt svårt att komma i tid och vi hade svårt att fixa bilar till bortamatcherna. Men det var en väldigt rolig tid.
Första träningsmatchen mötte vi ett satsande lag i grannkommunen, vi gjorde matchens första mål och det var en sådan härlig glädje i det ögonblicket. I halvtid bytte vi målvakt till en kille som aldrig stått så målen rann i iväg och jag tror vi fick stryk med 10-1. Efter matchen tog deras tränare i hand och sa kul att ni startat ett lag.
I det ögonblicket kände min man "nästa gång då jäklar..." och visst fick vi fick revansch.
Vi blev bättre och bättre och vi slutade 3:a i serien. Säsongens roligaste match var när vi mötte laget igen från grannkommunen, vi vann och den känslan var som att vinna en VM final.
Laget fanns i 2 säsonger och sedan var det dags för seniorfotboll för en del och vi lade ner laget. Under denna tid blev det nästan bara fotboll i vårt familjeliv, Jag tränade dotterns lag och min man tränade sonens lag och vi fick även en ny familjemedlem från Afghanistan som spelade i laget och jag hjälpte även till på grabbarnas träningar. Det var krävande men roligt.
